Målet för den svenska funktionshinderspolitiken eller mer korrekt politik som berör personer med funktionsnedsättning och de hinder som uppstår p.g.a. otillgänglighet, är full delaktighet i samhällslivet och jämlika levnadsvillkor.
Funktionshinderspolitiken styrs delvis av de internationella dokument som Sverige har förbundit sig att följa.
Kommuner, regioner och landsting har tillsammans med staten ett ansvar för att förverkliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Ett exempel är att fokus i svensk funktionshinderspolitik inte längre ligger på individen utan på hur miljön och omgivningen begränsar genom otillgänglighet. Det är bristen på tillgänglighet som skapar funktionshinder - inte personers funktionsnedsättning.
Vad heter det?
Funktionsnedsättning innebär nedsättning av t.ex. fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga.
Funktionshinder är de begränsningar som en person med funktionsnedsättning möter på grund av att omgivningen är otillgänglig. Ibland används även begreppet Funktionsförmåga.
En människa kan alltså INTE vara funktionshindrad.
Socialstyrelsen rekommendera även att begreppet handikapp/handikappad inte längre bör användas.
Nationell funktionshinderspolitik, bakgrund
År 2000 antog riksdagen den nationella handlingsplanen för handikappspolitiken som gällde t.o.m. 2010. ”Från patient till medborgare” (proposition 1999/200:79) Planen syftade till att bryta med det vårdperspektiv som tidigare utmärkt mycket av politiken. Fokus i handlingsplanen låg på att undanröja hinder och barriärer för förverkligandet av rättigheter och delaktighet i samhället. I en skrivelse 2009/10:166 säger regeringen att målsättningen för handikappspolitiken ligger fast. Planen ska ha sin utgångspunkt i mänskliga rättigheter och konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Detta berör insatser inom alla samhällsområden såsom arbete, tillgänlighet, fritid, kultur, hälsa osv
Strategi och mål för funktionshinderspolitiken 2011-2016
Den 16 juni 2011 presenterar regeringen en strategi för genomförandet av funktionshinderspolitiken under 2011-2016. Syftet med strategin är att presentera politikens inriktning, med konkreta mål för samhällets insatser och hur resultaten ska följas upp inom nio prioriterade områden, bland annat arbetsmarknadspolitiken, utbildningspolitiken, socialpolitiken och transportpolitiken. http://www.handisam.se/Tpl/NormalPage____1393.aspx
http://www.regeringen.se/sb/d/1928/a/170999
Följande mål:
- En samhällsgemenskap med mångfald som mål.
- Utformning av samhället så att människor med funktionsnedsättning blir fullt delaktiga i samhällslivet.
- Jämställdhet mellan män/pojkar och kvinnor/flickor med funktionsnedsättning.
Arbetet ska därför inriktas på:
- Identifiera och undanröja hinder för full delaktighet i samhället för personer med funktionsnedsättning.
- Förebygga och bekämpa diskriminering av personer med funktionsnedsättning.
- Skapa förutsättningar för självständighet och självbestämmande för personer med funktionsnedsättning.
Diskrimineringslagar
Diskriminering innebär att en person blir orättvist behandlad.
Det finns sju diskriminerings områden:
* Kön
* Etnisk tillhörighet
* Religion eller annan trosuppfattning
* Funktionsnedsättning
* Sexuell läggning
* Ålder
* Könsidentitet
Otillgänglighet räknas för närvarande inte som diskriminerande. Det pågår en utredning som ska se över detta och som ska blir klar under 2011.
Den 1 januari 2009 slogs de olika ombudsmännen (Jämo, HO, DO och Homo) samman till Diskrimineringsmyndigheten.
Tanken med den nya myndigheten är att fokusera på den gemensamma grundfrågan. Diskriminering av människor, oavsett anledning, är ett brott mot de grundläggande mänskliga rättigheterna. Det är inte är något särartsintresse utan en fri- och rättighetsfråga.