Begreppet salutogen kommer från ordet salus som betyder hälsa och genesis som betyder ursprung eller det som främjar hälsa. Begreppet utvecklades av Aaron Antonovsky (1923–1994) som var professor i medicinsk sociologi och verksam i Israel och USA.
Vår mänskliga tillvaro är full av olika påfrestningar och problem som behöver sin lösning såsom motgångar, krav, konflikter.
Antonovsky ställer frågan om vad det är som gör att en del av oss klarar av svåra påfrestningar med bibehållen hälsa - och kanske även växer och vidareutvecklas som människor trots dessa påfrestningar.
I ett salutogent perspektiv försöker man identifiera och arbeta med faktorer som kan bidra till att bevara och främja hälsa. Dessa så kallade frisk- och skyddsfaktorer finns både på individnivå och på grupp- och samhällsnivå.
Fokus ligger på hälsans ursprung och på vad som stöder hälsa snarare än på det sjuka (patogenes). Ingen är absolut frisk eller sjuk, vi befinner oss snarare i ett kontinuum mellan olika poler av frisk respektive sjuk.
Fokus ligger på hälsans ursprung och på vad som stöder hälsa snarare än på det sjuka (patogenes). Ingen är absolut frisk eller sjuk, vi befinner oss snarare i ett kontinuum mellan olika poler av frisk respektive sjuk.
Centralt begrepp är KASAM – känsla av sammanhang. Där ingår de tre centrala begreppen begripligt, hanterligt och meningsfullt.
Dessa begrepp kan ses som utgångspunkten för verksamhet, aktiviteter och planering oavsett områden.
Dessa begrepp kan ses som utgångspunkten för verksamhet, aktiviteter och planering oavsett områden.
BEGRIPLIGT: (kognitiv) syftar på i vilken utsträckning inre och yttre stimuli är gripbara. Att information upplevs som ordnad och tydlig. Att det finns en förutsägbarhet.
HANTERBART: (subjektiv) handlar om att ha tillgång till de resurser som behövs för att hantera och bemästra situationen/utmaningen. Att ha tillit till egna och andras möjlighet att klara situationen.
MENINGSFULLT: (emotionell/motivationsskapande) handlar om vikten av delaktighet. Att det är värt att investera tid och engagemang i att exempelvis lösa problem eller ta sig an en utmaning.
Begreppen används i rehabiliteringsverksamhet och i socialmedicinska sammanhang. De senaste åren har begreppen och metoden även börjat användas inom arbetsorganisation, ledarskap och undervisning.



