FQA/Frågor och Svar

Skriv ut
Vad hette projektet?
– Alla ombord! – det salutogena museet.

Vad var det för projekt?
– Ett pedagogiskt profilprojekt och utvecklingsprojekt på Statens maritima museer som pågick under 2008–2010. Syftet var bland annat att ta fram modeller för hur pedagogisk kompetens kan användas i arbetet med tillgänglighet och i utställningsproduktion, samt hur den museipedagogiska verksamheten kan ingå i en aktiv rehabiliteringskedja för barn och unga.

Var ägde det rum?
– På Vasamuseet i Stockholm.

Vilka stod bakom?
– Projektet genomfördes med stöd av Allmänna Arvsfonden och var ett samarbete mellan Statens maritima museer, RBU (Förbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar) i Stockholms län Rädda Barnen, Astrid Lindgrens Barnsjukhus vid Karoliniska Universitetssjukhuset i Huddinge och Solna, Specialpedagogiska skolmyndigheten och HANDISAM.

Vad var målet?
– Målet var att skapa förutsättningar för att alla barn och unga oavsett funktionsmöjlighet ska kunna tillgodogöra sig, uppleva och aktivt delta i den pedagogiska verksamheten på jämställda och värdiga villkor enligt intentionen i FN:s konvention om barns rättigheter.

Vilka var målgruppen?
- Alla barn och unga mellan 6–15 år, från verksamheter som skolor, dagcenter, aktiv rehabiliterings- och habiliteringsverksamhet. Föräldrar och syskon, ”Mamma rullar, sonen hoppar, lillasyster ser, men inte storebror…”

Vems var idén?
– Carina Ostenfeldt har utvecklat konceptet ”En filosofi för tillgänglighet”, som projektet Alla ombord! – det salutogena museet bygger på. Konceptet kan användas i flera sammanhang som rör bland annat pedagogik, utställningsproduktion, tillgänglighet, rehabiliteringsverksamhet.

Alla ombord rummet vad finns där?
– Det nya rummet invigdes den 28 november 2008 och Claes Hultling, Vd på SPINALIS.
– Rummet är en helhetsupplevelse för alla sinnen (afferent inflöde) och vill uppmuntrar till delaktighet, lärande, lek och självständighet (empowerment). Till att att hantera situationen (copingstrategier).
När lejonet släppt in dig stiger du in på havsbotten, du kan vara på däck och på bryggan dit vi åker upp med dykarklocka - inte handikappshiss! Här finns många taktila moment som karta och skulpturer från skeppet Vasa.
Här bor också våra dockor, Kung Gustav II Adolf, timmermannen Peter med sin mycket örtkunniga hustru Eva, och den unge båtsmannen Ville.

Rummet har bland annat hörslinga, ljudförstärkning, full framkomlighet för rullstol, justerbara bord, situationskarta i bliss och verksamhet på teckenspråk.

Vad kan man göra i rummet?
Barn ska tillsammans med museets pedagoger kunna arbeta med och pröva på olika verksamheter med utgångspunkt från skeppet Vasa och 1600-talet. Till exempel kan man hitta och studera föremål som en marinarkeolog gör, arbeta med segel och rep eller prova hur man styrde skeppet och annat.

Man kan även ligga och lyssna på havet och titta på stjärnor och tala om hur man hittar på havet. Momenten i rummet är även konstruerade så att de fungerar som träning för exempelvis händer, styrka, balans, bålstabilitet och förflyttning.

Hur bokar jag/vi och vad kostar det?
Aktiviteterna i rummet sker alltid tillsammans med museets pedagoger. Boka program genom Vasamuseets bokning på Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den 08-519 548 70 (vard. 9-12 och 13-16)
För mer information och innehåll i pedagogiska program kontakta pedagogerna på Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den

På bliss och teckenspråk
- Projektet har tagit fram ett nytt material i bliss, som är ett system av symboler där ord och begrepp respresenteras av bilder. Situationskarta i bliss kan du ladda ner under rubriken verksamhet.

Vi erbjuder öppna guidade visningar på teckenspråk och man kan även boka pedagogiska program och guidade visningar på teckenspråk.

Äspingar, vårt mobila material
-Som en del av projektet Alla ombord! – det salutogena museet invigdes i november 2009 två mobila enheter som vi kallar Äspingar
Dessa enheter är stationerade på Astrid Lindgrens Barnsjukhus vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge och i Solna. Äspingarna innehåller tillgängligt pedagogiskt material för lek, lärande och träning med mera. Här finns sprutor som blivit kanoner, dykarklockor för droppställningar, dykare, galjonsfigurer för sjukhussängar som man kan tillverka själv, myntprägling, handdockor att spela upp Vasas historia med och lejon som berättar om skeppet Vasa på flera språk och mycket annat.
Verksamheten ingår nu som en del av rehabiliteringskedjan för barn och unga i samarbete med Astrid Lindgrens Barnsjukhus.

Vad handlade hela projektet mer om?
Se konceptmodell och pedagogisk arbetsmodell: på hemsidan under Modeller

Ledord som funnits i projektet
– Ett besök hos oss ska vara begripligt, meningsfullt och hanterligt oavsett funktionsförmåga.
– Funktionsutveckla, inte handikappsanpassa
– Passa rätt istället för att anpassa
– Bygga för förändring och flexibilitet
– Mångfunktionella lösningar för olika funktionsbehov
– Uppmuntra självständighet (Empowerment)
– Aktiv rehabilitering
– Afferent inflöde
– Impulser som man tar in via sina sinnen
- Möjligheter
- Lust och glädje
- Motverka särartslösningar


Vad betyder salutogen?
Salus betyder hälsa och genes ursprung, alltså det som främjar hälsa istället för det sjuka.

Begreppet kommer från Aaron Antonovsky som var professor i medicinsk sociologi. Han myntade begreppet En Känsla Av SAMmanhang (KASAM), alltså känslan som finns när en person känner att tillvaron är begriplig, hanterlig och meningsfull.

Varför valde ni ett så svårt namn?
– För att det är viktigt att visa på vilka tankar och idéer som inspirerat projektet och vad som utgör perspektivgrunden.

 

Hur tog ni tillvara barn och erfarenheter från personer med funktionsnedsättningar?
– Genom att vi från start knöt till oss en expertgrupp med barn från RBU. Barnen är kontrakterade och arvoderas för sitt arbete och får tjänstgöringsintyg.
– Genom erfarenhet hos medlemmar i projektgruppen
– Genom att arbeta med organisationer som är kunniga inom olika områden.
– Genom att kalla in fler referenspersoner med olika erfarenheter under processen.

Har det gjorts någon utvärdering/dokumentation?
– En extern utvärderare följer projektet under tre år och genomför en processutvärdering. Utvärderingen fungerar även proaktivt och utvecklar projektet under arbetets gång.

Hur sprids nu erfarenheterna och fortsätter ert arbete?
- Ett Magasin med erfarenheterna, perspektivartiklar, verksamhet och modeller publiceras i november 2010 i både tryckt och digital form. Du kan ladda ner ett eget exemplar på hemsidan och det finns på både svenska och engelska.
- Ett avslutningsseminarium den 29 november 2010.
- Projektets hemsida www.allaombord.se finns kvar.
- Den pedagogiska verksamheten på Vasamuseet fortsätter att arbete med och utveckla sin pedagogiska verksamhet efter konceptet.
- Samarbetspartners fortsätter att arbeta med erfarenheterna i sina respektive organisationer
- Arbetet med att vara en aktiv del i rehabiliteringskedjan för barn och unga fortsätter i samarbete med ALB/KS Se Äspingarna.- Konceptansvarig Carina Ostenfeldt kan bokas som föreläsare om Konceptet En filosofi för tillgänglighet och erfarenheterna av projektledning.

Hur stor är projektgruppen?
– Cirka 65 personer år 2008
– Cirka 43 personer år 2009
– Cirka 35 personer år 2010

Antal besökare/deltagare i studiebesök och  föreläsningar om konceptet: Cirka 5 000 st.

Vad kostade projektet?
Budgeten för 2008 är 2,3 miljoner kronor exklusive arbetsinsatser från alla samarbetspartners.
Stöd från Allmänna arvsfonden för 2008 var 2 miljoner kronor.
Budgeten för 2009 är 1,8 miljoner kronor exklusive arbetsinsatser från alla samarbetspartners.
Stöd från Allmänna arvsfonden för 2009 var 1,5 miljoner kronor.
Budgeten för 2010 är på 1,8 miljoner kronor exklusive arbetsinsatser från alla samarbetspartners.
Stöd från Allmänna arvsfonden 2010 var 1,6 miljoner kronor.

Med arbetsinsatser har projektet omsatt ungefär 9,5 miljoner kronor.